Statistiken säger; satsa på det lokala, nya tekniker och särskilda epoker

Härom dagen kunde vi läsa nyheten om att Riksantikvarieämbetet under hösten med hjälp av enkät-utskick till 3000 slumpvist utvalda personer planerar att ta reda på medborgarnas relationer till historiska platser. Med enkät-svaren som underlag ämnar man sedan undersöka på vilket sätt man bäst kan utveckla sin kulturarvsverksamhet i landet.

”Det övergripande syftet med enkäten är att Riksantikvarieämbetet vill veta mer om hur människor uppfattar historiska platser och samtidigt kunna använda resultatet som ett underlag i myndighetens fortsatta utvecklingsarbete.”

Medborgarundersökning RAÄ

Ett mycket bra initiativ, men som först någon gång efter årsskiftet förhoppningsvis leder till ett ökat kunskapsutflöde och utbyte. Detta eftersom frågorna ska skickas ut i pappersform, skickas tillbaka och sedan diskuteras.

Vi på Arkeloggen delar däremot arkeologinyheter till en intresserad allmänhet flera gånger i veckan och har därför redan nu kunnat skaffa en bild av vilka ämnen som ligger en arkeologiintresserad publik varmt om hjärtat.

Även om vår statistik inte har något med RAÄ att göra blev vi ändå inspirerade att sammanställa vår egen undersökning. Vi har här gått igenom vår redan existerande statistik och utefter denna tagit fasta på mönster i era favoritämnen. I samband med denna genomgång bjuder vi självklart även på mer innehåll rörande dessa teman, helt gratis.

Så vilka ämnen och platser har ni reagerat mest positivt på det gångna året? Och hur kan detta tolkas?

Vår statistik säger följande;
image

 

På 3:e plats – Nya vetenskapliga metoder
Även om människan till mångt och mycket ter sig likadan nu som för 10,000 år sedan har våra materiella tekniker utvecklats avsevärt, och 7 av våra 20 populäraste inlägg de senaste månaderna har handlat om DNA-studier och tekniska analyser av olika slag.

För er som vill få detta intresse tillgodosett genast bör titta på denna utmärkta video från Stockholms universitet om hundens genetiska ursprung och domesticering.

 

Att detta ämne är populärt har potentiellt att göra med intresset för och framför allt tilltron till naturvetenskapen och nya tekniska framsteg, något som alltså märks även inom arkeologin. Kanske tyder dettas popularitet på att en intresserad allmänhet föredrar vetenskaplig fakta framför sociala visioner?
Återstår bara att avgöra vad som är fakta och ej.

 

På 2:a plats – Järnåldern
Av våra 20 mest populära inlägg handlar ytterligare 7 st om järnåldern och/eller vikingatiden. Så också vår mest klickade nyhet om brakteaten som i sommar hittades i Kungsbacka, vilken också ligger som första träff på Google. Notera att SvD kallar den ”guldmedalj”.

image
image

 

Nordisk järnålder brukar dateras till ca 500 f.kr – 1050 e.kr och inbegriper flera olika perioder, bland annat romersk järnålder, folkvandringstid, Vendeltid och vikingatid.
För er som genast vill ha mer av både digital teknik och järnåldern kan ta del av denna 30 sek långa rundtur i ett rekonstruerat Uppåkra.

 

Att svara på frågan varför just denna epok är den populäraste skulle kräva åtskilliga timmar av efterforskning, men någonstans i kärnan av fenomenet ligger förmodligen populärkulturens inverkan. Här framställs de tidiga, europeiska civilisationerna som en tillvaro mellan myt och verklighet, något som de tidigmedeltida sagorna har hjälpt till att bekräfta. Men vad kom egentligen först, Game of Thrones eller Snorre?
Inte heller bör nationalismens identitetsbygge med den hornprydda vikingen i förgrunden helt tas ur ekvationen i frågan om järnåldern och vikingatidens popularitet.

 

På 1:a plats – Det lokala

Trots att vi delar arkeologinyheter från hela världen handlar hälften av de 20 mest populära inläggen om arkeologi i Sverige. Våra följare uppskattar alltså främst nyheter som rör deras närområde; allt från Uppsala domkyrka till mindre medeltida kyrkogårdar i småorten Frösthult.

Bör denna tendens uppmuntras eller är det viktigare att inkorporera andra perspektiv?

Oavsett har det lokala perspektiv varit på tapeten länge, och ifall någon fortfarande skulle behöva övertygelse om den nordiska forntidens förträfflighet kan man låta sig inspireras av statens informationsstyrelses fullkomligt opartiska film från mitten av förra seklet.

 

Av vår här genomgångna statistik att döma föredrar hur som helst våra nutida läsare sådant som åtminstone upplevs tillhöra den egna historien samt pålitliga källor för kunskapsinhämtning i form an nya tekniska och naturvetenskapliga metoder.
Hur detta skulle kunna komma de skattebetalande medborgarna till gagn blir upp till institutioner som RAÄ att fundera ut, men eventuellt bör ledorden åtminstone enligt vårt exempel inkludera lokalperspektiv, faktabaserad kunskap och ena foten i populärkulturen.

//Hanna, huvudredaktör

  •  
  •  
  •  
  •  
  •   
  •   
(Visited 85 times, 1 visits today)
Dela och interagera
0

Kommentera

Facebook
Facebook
Instagram
Följ oss