Halloweenspecial – mumifierade munkar och spetsade skallar

Att vara arkeolog är att ständigt möta de döda, och på många sätt firar vi därför dessas högtid året om. Lagom till Halloween har vi dock valt att samla några av arkeologivärldens allra mest hårresande fynd, från Östergötland i norr till Venedig i söder.

Skallarna vid Kanaljorden
Vi börjar med att röra oss kring makabra fynd på våra egna breddgrader. Vid en av Sveriges största utgrävningar, den som pågår vid Motala ström, hittade man för ett antal år sedan en ovanlig begravningsplats. I en före detta grund sjö hittades kvarlevorna efter åtminstone ett dussintal människor, vilka hade placerats på en konstruerad plattform av en mängd stenar för vca 8000 år sedan. Två av skallarna visar spår efter att ha varit monterade på träpålar, och inuti en av skallarna som tillhört en kvinna påträffades ett tinningben från en annan individ.

En av skallarna som varit monterad på träpåle. Foto: Fredrik Hallgren, Stiftelsen Kulturmiljövård
En av skallarna som varit monterad på träpåle. Foto: Fredrik Hallgren, Stiftelsen Kulturmiljövård

Arkeologerna tror att skallarna har visats upp i någon form av ritual och sedan deponerats i sjön. På andra sidan sjön låg ytterligare mänskliga kvarlevor, men som inte verkar ha fått samma speciella behandling som de vid Kanaljorden. Fynden gjordes 2011 och nyligen har isotop-analyser visat att de individer som fått vad man tror är en rituell begravning vid Kanaljorden inte varit inhemska, detta till skillnad från de gravlagda på andra sidan sjön vilka uppvisar lokala värden.

Foto: Fredrik Hallgren, Stiftelsen Kulturmiljövård
Foto: Fredrik Hallgren, Stiftelsen Kulturmiljövård

Intressant nog har man vid också Kanaljorden endast hittat övre delar av människokranium, medan fynden av djurben endast består av underkäkar och resterande kropp. Arkeologerna spekulerar i att djuren och människorna kan ha kompletterat varandra i begravningsritualen.

Nedan en film från utgrävningarna av Motala

Läs mer: http://www.motala.se/en/Invanare/Kultur-och-fritid/museer/Arkeologi/Skallar-pa-palar–den-rituella-miljon/
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352409X16302097

Palermos katakomber
Det är inte alltid man som arkeolog behöver gräva för att ta reda på något om de döda. I slutet av 1500-talet grävde munkarna ur Cappuchin-ordern i italienska Palermo en katakomb för att tillgodose behovet av begravningsplatser för sin växande skara av bröder. Av en slump upptäckte man då att kropparna som väntade på att tas till katakomberna hade bevarats naturligt i den torra miljön, något som man ansåg vara en gudomlig händelse, och därför började man därefter balsamera de döda kropparna.

Munkarnas korridor i Palermos katakomber.
Munkarnas korridor i Palermos katakomber.

Ryktet spred sig om de välbevarade kropparna och under 1600- och 1700-talet betalade välbärgade Palermo-bor för att få sin kropp bevarad och en plats i en av katakombernas vägg-nischer. Katakomberna delades då upp i olika korridorer där män, kvinnor, barn och kyrkans män skiljdes åt. Sammanlagt hyser idag Palermos katakomber ca 8000 kroppar i varierande bevarandegrad, samtliga med en namnskylt och information om den avlidnes födelse och död.

En doktorand i rättsmedicin undersöker kroppar i katakomberna. Foto: Wikimedia Commons
En doktorand i rättsmedicin undersöker kroppar i katakomberna. Foto: Wikimedia Commons

Fram till slutet av 1800-talet mumifierades och underhålls liken i katakomberna, och bland de sista att placeras där var 2-åriga Rosalia Lombardo, vars kvarlevor än idag är mycket välbevarade. Katamberna år sedan många år ett museum för de turister med mera magstarka intressen.

Rosalia Lombardos balsamerade kropp. Foto: Wikimedia Commons
Rosalia Lombardos balsamerade kropp. Foto: Wikimedia Commons

Nedan en kort rundtur i katakomberna

Läs mer: http://www.palermocatacombs.com

Att hindra de döda från att gå igen
Genom hela mänsklighetens historia har man vidtagit åtgärder för att hindra vissa döda från att lämna sin grav. Särskilt i medeltida kontexter har arkeologer hittat bevis på att vissa döda fått en ovanlig behandling, något som tolkas ha med vidskepelse att göra. Ett av de mest kända exemplen på detta är en äldre kvinna som påträffades i en massgrav utanför Venedig, vilken tros härröra från pestepidemin som härjade i staden år 1576. Kvinnan som varit i 60-70-årsåldern, och förmodligen tillhört samhällets lägre klasser, hade begravts med en tegelsten i munnen, något som vissa tolkar vara ett tecken på en rädsla att kvinnan gått igen och livnärt sig på de levande

Foto: Reuters
Foto: Reuters

Enligt arkeologerna har förmodligen denna föreställning bland annat uppstått då man under medeltidens epidemier öppnade gravar för att göra plats för nya, såsom varit fallet vid en massdöd, och då sett vad vi idag vet är en natulig nedbrytning av den biologiska kroppen. Denna process involverar bland annat att kroppsvätskor lämnar kroppen via munnen och att bakterier kan fräta på liksvepningen, något som kan ha fått de levande att misstänka den döda för att äta av de levande.

Ett annat känt exempel på rädsla för odöda är den stora medeltida kyrkogården i polska Drawsko, där 6 individer begravts på okonventionella sätt. Bland annat har en ung kvinna begravts med en lie runt halsen, men trots att flertalet analyser gjorts på dessa avvikande individer har forskarna inte kunnat hitta något som indikerar att de skulle skilja sig åt från de övriga gravlagda.

image

Landet med i särklass flest vad man kallar ”vampyr-gravar” där de döda naglats till marken med hjälp av bland annat järnspett är Bulgarien och dess närliggande länder i östra Europa. Eventuellt är det således ingen slump att Bram Stokers ”Dracula” utspelar sig i Transylvanien.

Läs mer:
http://news.nationalgeographic.com/news/2010/02/100226-vampires-venice-plague-skull-witches/
http://www.history.com/news/the-truth-about-polands-vampire-burials

Vikingarnas massgrav vid Ridgeway Hill
Sommaren 2009 underhöll man en större väg i engelska Dorset i samband med landets värdskap av olympiska spelen. I samband med detta påträffade arkeologer en massgrav med kvarlevorna efter 54 män, samtliga halshuggna och med huvudena prydligt uppradade intill kropparna.

sammanlagt hittades 54 kroppar, men endast 51 skallar vilket leder forskarna till att tro att dessa tagits tillvara antingen som troféer eller varnande exempel. Foto: Oxford archaeology
sammanlagt hittades 54 kroppar, men endast 51 skallar vilket leder forskarna till att tro att dessa tagits tillvara antingen som troféer eller varnande exempel. Foto: Oxford archaeology

I ett första skede daterades graven till järnåldern, någon gång mellan 800 f.kr och år 43, detta eftersom romersk keramik hittats i anslutning till platsen. När analyser gjordes på individerna visade det sig dock att männen bragts om livet någon gång mellan år 970-1030, samt att de kommit från nordliga breddgrader och vuxit upp med kost som liknar de man finner på olika platser runt om i Sverige.

image

Eftersom inga tecken på klädedräkter hittades i massgraven tros männen ha avrättats nakna och sedan placerats i ett övergivet romersk gruvhål, något som förklarar keramikfynden. Eftersom dateringen dessutom tyder på att avrättningen kan ha ägt rum under Aethelred den villrådiges regeringstid menar vissa forskare att männen kan ha fallit offer för kungens order i november år 1002 om att alla daner i landet skulle avrättas.
Detta styrks även av faktumet att männens kvarlevor uppvisar få indikationer på läkta skador, något man ofta finner hos stridande krigare.

Nedan ett inslag om fyndet från BBC.

Läs mer: http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/7422283/Beheaded-bodies-discovered-in-Weymouth-were-probably-executed-Vikings.html

Många gånger är verkligheten mer skrämmande och kittlande än fiktion.

  •  
  •  
  •  
  •  
  •   
  •   
(Visited 559 times, 1 visits today)

Kommentera