Nyheten kring misstankar om ännu en oupptäckt runsten i Solna kyrka brister i sin källkritik och kommunikation

I början av året upptäcktes två fragment av en tidigare oregistrerad runsten inmurad i en nisch intill altaret i Solna kyrka. Nu misstänker man att det i det gamla vapenhuset finns ytterligare en runsten. Denna som är inmurad i väggen och delvis täckt av kalkstensputs har man nu hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd att lossa på för att se vad som finns på baksidan.

Läs nyheten: https://mitti.se/nyheter/kyrkans-hemlighet-avslojas/

De fragment av en runsten som tidigare i år hittades i samma kyrka hade murats in i nischen med runristningen delvis synliga på ovansidan. Detta samtidigt som den sten man nu misstänker kan vara ristad isåfall skulle vara det antingen under kalkstensputsen eller på andra sidan som inte är synlig.

Runstensfragmentet som upptäcktes för snart ett år sedan i en nisch i Solna kyrka. Foto: Magnus Källström

Enligt bland annat Lars Wilsons avhandling “Runstenar och Kyrkor” (läs mer nedan) har de allra flesta stenar placerats med den ristade sidan utåt, helt enkelt eftersom denna var den slätaste. Enligt densamme har däremot inte läsbarheten varit det viktigaste eftersom ristningarna ibland endast är delvis synliga, utan snarare har de främst haft en byggnadsteknisk funktion.

Wilson anser att runstenarna har donerats av släkterna till de nybyggnad kyrkorna för inflytande och gillande från kyrkan.
Att fastighetsskötaren i nyhetsartikeln således säger att man placerat runstenarna i kyrkorna som en lyckoamulett bör ses på med skepsis.

Stenen i vapenhuset som man nu misstänker är ristad tycks även vara mycket slät (och okaraktäristiskt fyrkantig) på den synliga sidan, något som indikerar att ristningarna skulle finnas under putsen. Denna tycks dock inte vara särskilt tjock och förklarar inte varför man då ansökt om tillstånd att flytta stenen.
Om man däremot tror att ristningen finns på baksidan av den redan släta stenen, tillsammans med faktumet att de flesta runstenar placerat med synlig ristning, gör detta att misstankarna om en ny runsten svalnar något.

Stenen i vapenhuset man misstänker är en runsten. Foto: (detalj) Anna Z Ek

Det skulle däremot kunna röra sig om en gravhäll (“lock” till tidigmedeltida grav), liknande denna nedan som står i Långtora kyrka utanför Enköping. Formen på stenen stämmer bättre överens och skulle potentiellt vara lika slät på båda sidorna. Om så är fallet har fastighetsskötaren och journalisten eventuellt inte kunnat klarlägga vad man menar med “runsten”, varför det hade varit bättre att tala med en av de berörda arkeologerna.

Gravhäll i Långtora kyrka.

Läs mer om runstenar i kyrkor här, där även bilden och informationen i detta inlägg har hämtats: http://enkoping.se/download/18.2bcbe94d155168cd652accba/1465828102177/Runstenar+och+kyrkor.pdf

Läs även Riksantikvarieämbetets K-blogg om det första fyndet för ett år sedan i Solna kyrka: http://www.k-blogg.se/2016/01/14/arets-forsta-runfynd-2016/

(Visited 441 times, 1 visits today)

Kommentera